Betong, Betongföretag, Betongteknik | Betongföreningen

| Hoppa till innehåll.

Medlemsbrev 2015 #2

Kategori → Medlemsbrev

Terrorattentaten i Paris, flyktingdöd på Medelhavet och kriget i Syrien. Många av de händelser vi förknippar med 2015 är förknippade med våld och elände. Mediernas rapportering domineras (av förklarliga skäl) av dessa händelser samtidigt som positiva och djupgående förändringar hamnar i skymundan. Vi måste också lyfta fram goda nyheter. Det kanske är därför som exempelvis DN.se har en avdelning som heter Goda Nyheter. Ta gärna några minuter och klicka på länken. Exempelvis skriver den amerikanska tidsskriften The Atlantic att året 2015 kan betraktas som det bästa året hittills för mänskligheten. Eftersom det är juletider kan det också vara roligt att nämna historien om den blekingska gris som rymde från ett slakteri i Mjällby nyligen. Den 110 kilo tunga suggan har återfunnits och nu har ägaren bestämt sig för att låta henne leva.

En utveckling som bekymrar många är den globala uppvärmningen. Den amerikanska vädertjänsten National centers for environmental information (NOAA) har sammanställt statistik som visar att 2015:s medeltemperatur världen över är varmare än någonsin. Man har jämfört 2015 med de tidigare sex varmaste rekordåren och sett att detta år har varmare medeltemperatur varenda månad. Enligt SVT:s meteorolog Åsa Rasmussen finns det två huvudorsaker till detta. Den ena förklaringen är El Niño som är extra kraftig i år och det andra är att vi har släppt ut så mycket växthusgaser, säger hon.

Detta leder in på byggsektorns ansvar när det gäller hållbart byggande. Det kan kanske verka tjatigt att alltid ta upp hållbarhetsfrågorna men de finns alltid där. Betongföreningens ändamål är att verka för den svenska betongteknikens främjande och utveckling. Vi ska arbeta med allt från projektering, dimensionering och tillverkning till byggande och förvaltning. Hållbarhetsfrågorna är en del av allt detta, en viktig del. Inom Betongföreningen är det Hållbarhetsrådet som främst arbetar med hållbarhetsfrågorna. Som ni säkert vet disponerar Betongföreningen en sida i varje nummer av tidskriften Betong. Hållbarhetsrådet har stått för två av årets sex sidor.

Riksbyggen går nu i täten för användningen av betongstommar med betydligt lägre klimatpåverkan än tidigare. Den 10 december bjöd de in till ett frukostseminarium för att berätta om hur de använt kunskap från livscykelanalyser när de nu ska bygga en betongstomme med lägre klimatbelastning i Brf Viva i Göteborg. Livscykelanalyserna har utförts inom forskningsprojektet Positive Footprint Housing där även representanter från Hållbarhetsrådet har arbetat aktivt.

Karen ScrivenerVinnaren av 2015 års Swedish Concrete Award, professor Karen Scrivener på Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne, tog upp betongens miljöpåverkan i ett globalt perspektiv på Träffpunkt Betong den 7 oktober. Ett mycket uppskattat inlägg som rönte stor uppmärksamhet. För er som inte var på plats kan jag varmt rekommendera en titt på vår YouTube-kanal där hennes föredrag filmats. Vill man bara se presentationen finns den i Slideshare, som i dagsläget visats 1843 gånger.

Jag ska försöka ge ett sammandrag av det hon sade. Meningen med hennes föredrag var, enligt henne själv, att försöka få oss att tänka till hur vi bör styra forskningen som syftar till lägre koldioxidutsläpp. Mycket av forskningen som sker idag för att minska koldioxidutsläppen är inriktad mot orealistiska tekniker. Hon tycker att betong är bättre än trä och stål ur ett globalt perspektiv, det rådde det ingen tvekan om. Det hjälper inte att byta ut betong mot exempelvis trä eftersom trä inte finns överallt. Det är bara betong som kan svara upp mot den ökande efterfrågan på byggmaterial som kommer inom den närmaste framtiden. Råmaterial för cementtillverkning finns över hela världen, även i utvecklingsländerna där efterfrågan på cement kommer att öka mest. För att minska koldioxidutsläppen är ändrad cementkemi den mest realistiska metoden enligt Karen. Det finns ett begränsat antal grundämnen i jordskorpan som kan användas för cementtillverkning och vissa av dem finns det för små mängder av. Därför finns det inga magiska lösningar som många tycks hävda. Under de senaste decennierna har många forskningsmiljoner lagts på att ta fram olika specialcement, exempelvis alkaliaktiverade material. Hon är skeptisk till dessa material av flera olika skäl: Ej realistiska i ett globalt perspektiv, slaggen som behövs är redan idag en bristvara, ifrågasatt koldioxidreduktion, icke robust betong, svårt med hanteringen av alkalier samt ifrågasatt beständighet.

Idag är det vanligaste sättet att minska koldioxidutsläppen att ersätta en del av klinkern med slagg, flygaska, kalkfiller och naturliga puzzolaner. Man kan dock inte blanda in hur mycket som helst på grund av tekniska aspekter samtidigt som det inte finns tillräckliga mängder av dem i världen för att möta framtidens behov. Andra tillsatsmaterial finns, men i mycket små mängder. Metoder för lagring av koldioxid är en annan möjlighet men det skulle göra cementet tre gånger dyrare. Kostnaden kanske inte skulle beröra de utvecklade länderna, men den blir en desto viktigare fråga i utvecklingsländerna. Karen avslutar sitt inlägg med att tala varmt om att använda olika kalcinerade leror i blandcementen. I det cement hon kallar LC3 ersätts 50 % av klinkern med kalcinerade leror, kalkfiller och gips. Med LC3 är 30 % mindre koldioxidutsläpp möjligt. Lämpliga leror finns i stora delar av världen, även i utvecklingsländerna där man förväntas bygga mest i framtiden. Fullskaleförsök med mycket goda resultat har utförts i Kuba och Indien. Fortsatt forskning kommer att utföras avseende beständighet, krympning, krypning, sprickor och arbetbarhet m.m. Ett frågetecken är den tidiga hållfasthetstillväxten men denna kan man komma tillrätta med genom optimerad partikeldistribution och/eller dopning med exempelvis zink. En stor internationell arbetsgrupp har bildats inom UNEP (United Nations Environment Programme). 30 experter från hela världen ska i ett och ett halvt år arbeta med LC3.

Eric Lindell och Jakob GunnarssonÖvrigt innehåll på Träffpunkt Betong var föreläsningar av de nominerade till Betonggalan inom forskning, arkitektur och konstruktion. Efter dagens föreläsningar var det mingelmiddag där branschens olika aktörer fick träffas. Innan Karen Scrivener fick priset Swedish Concrete Award delades priset ut för Bästa examensarbete inom betongområdet till Eric Lindell och Jakob Gunnarsson. Titeln var Konstruktioner i stålfiberbetong: Provning och dimensionering enligt ny svensk standard. Grattis!

Ett riktigt stort tack till alla råd och kommittéer som arbetar med rapporter samt arrangerar studiebesök och seminarier. Seminarierna har bland annat handlat om dimensionering av fiberbetongkonstruktioner, fuktegenskaper hos betong med nya cement och tillsatsmaterial, vägledning för val av exponeringsklasser samt betongreparationer. De kommittéer som är verksamma idag är alkalisilikareaktioner i betong (ASR) samt revidering av Betonghandbok Material, SKB-rapporten och Vägledning för val av exponeringsklass enligt SS-EN 206-1.

Som nämndes ovan har Betongföreningen en stående sida i Tidskriften Betong sedan flera år tillbaka, då vi presenterar väl valda delar ur föreningens verksamhet. Snart kommer dessa sidor att publiceras i sin helhet på hemsidan. Rubriker för årets nummer var:

Nr 1: Renovering av Betonghandboken Material (sid 47) Text: Ingvar Börtemark.
Nr 2: Betong i certifierade byggnader är framtiden (sid 47) Text: Anders Rönneblad.
Nr 3: Betongföreningen ett år äldre med nya styrelseledamöter (sid 47) Text: Richard McCarthy.
Nr 4: Dags att träffas igen! (sid 39) Text: Richard McCarthy.
Nr 5: Konsensus kring livets cykel (sid 49) Text: Anders Rönneblad och Ronny Andersson.
Nr 6: Forskningsrådet för fortsatt forskning (sid 47) Text: Anders Ansell.

Våra sociala medier bidrar till att vi syns mer, vilket i sin tur genererar fler medlemmar. Linkedin-gruppen har fått 60 nya medlemmar sedan sommaren, så nu är vi totalt 661 st. Sedan sommaren har 28 enskilda och 2 korporativa medlemmar tillkommit.

Nya enskilda medlemmar

Student Niklas Alered, Hässelby
Platschef Jimmy Andersson, NCC, Solna
Ingenjör Martin Carlsson, Sto Scandinavia AB, Kista
Ingenjör Peter Cederholm, Sto Scandinavia AB, Malmö
VD Robert Ekman, RKE Constructor AB, Vällingby
Liz Elfving, Webbyrå ProSystems, Västerås
Betongingenjör Erik Engström, Borås
Javier Herrera, FEI, Sollentuna
Otto Huanuco Meza, RK Teknik i Gusum, Gusum
Stud Claudia Isak, Norsborg
Arkitekt Klara Jonsson, Ahrbom & Partner Arkitektkontor, Stockholm
Betongingenjör David Jäderberg, Höjd och Djup i Gävle AB, Gävle
VD Tomas Karlsson, Östergötlands Bygg & Projektpartner AB, Linköping
Betongingenjör Robin Kontulainen, Vätö
Civilingenjör Mattias Larsson, Integra Engineering AB, Göteborg
Administratör Eva Lindroth, Nordcert AB, Stockholm
Carl Thomas Melin, Fågelbro Hamn AB, Värmdö
Per Mårtensson, Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm
Säljare Anders Persson, Sto Scandinavia AB, Årsta
Entreprenör Mikael Pihlgren, Betong24 AB, Karlskoga
Avdelningschef Konstruktion Marcus Rangstig, Sweco Structures AB, Jönköping
Sektionsledare Tomas Sandström, Reinertsen Sverige AB, Malmö
Studerande Michael Schram, Göteborg
Säljare Morgan Tell, Sto Scandinavia AB, Linköping
Kim Toivanen, Linköping
Studerande Anders Toren, CBI, Djursholm
Dag Unman, Stockholm
Trainee Emilia Wallin, NCC, Stockholm

Nya korporativa medlemmar

Vimmerby Prefab Betong AB, Vimmerby
Electrotech Kalix AB, Kalix

Nyhetsbrevet innehåller denna gång ingen kalender för kommande år, se istället hemsidan och kommande medlemsutskick. Jag ska dock nämna några aktiviteter som kan vara värda att pusha för. Den 7 februari bär det iväg till Kiruna på studieresa. Vi är ca 10 st nu, eventuellt kan vi ta in några till. Notera redan nu kommande årsmöte som kommer att hållas den 26 april på Garnisonen Konferens.

Med detta vill jag passa på att önska er alla en riktigt

God Jul och Gott Nytt År!

 
Richard McCarthy
richard@betongforeningen.se

Kommentarerna är avstängda