Betong, Betongföretag, Betongteknik | Betongföreningen

| Hoppa till innehåll.

Studieresa till Kiruna 7-8 februari 2016

Kategori → Nyheter, Studiebesök

Syfte och deltagare

Den 7-8 februari anordnade programråd Norra Norrland en studieresa till Kiruna. Målet med resan var att få lära sig mer om stadsflytten och samtidigt få en inblick i LKAB:s gruvdrift. Egentligen var det inte själva gruvdriften i sig som var målet, utan den omfattande betongtillverkning som de facto är en förutsättning för en lyckad gruvdrift. Gruppen var liten, men naggande god som man brukar säga. Vi som var på plats var Gull-Britt Jonasson och Lars Jonasson (Finja), Richard McCarthy (Betongföreningen), Annika Gram (CBI), Björn Lagerblad (CBI), Stefan Sandelin (Cementa), Stefan Nordmark (Electrotech) och Mats Hellström (Cementa).  

Programmet i stort

F v: Stefan Nordmark, Electrotech - Mats Hellström, Cementa - Richard McCarthy, Betongföreningen - Björn Lagerblad, CBI - Stefan Sandelin, Cementa - Lars och Gull-Britt Jonasson, Finja - Annika Gram, CBI samt Bengt-Göran Mikko och Benjamin Krutrök från LKAB Berg och Betong.Söndagen innehöll ett socialt program. Förutom besök på det berömda Ishotellet i Jukkasjärvi åkte vi på en skotertur under kvällen. Måndagens program såg ut som följer:

Studiebesök vid LKAB:
  • Besök vid sprutbetongarbeten på 1300 m djup. Värd: LKAB Berg & Betong, Benjamin Krutrök, produktionschef betongtillverkning.

  • Infomine – LKAB visade film om gruvbrytningen.
  • Gruvdrift och moderna brytningsmetoder – föredrag av Lars Malmgren, LKAB R&D.
Besök i Kiruna stadshus:
  • Det nya Kiruna – föredrag av Göran Cars, professor i samhällsplanering på KTH.

  • Infrastruktur i det nya Kiruna – föredrag av Jonny Bäck, konsult åt Trafikverket.

Allmänt om LKAB:s gruvbrytning

Fyndigheten i gruvberget Kiirunavaara är världens största sammanhängande järnmalmskropp och kan liknas vid en gigantisk limpskiva som lutar in under stadens centrum. Malmkroppen är ca 80 m djup och 4 km lång men man vet inte hur djupt fyndigheten går. Brytningsmetoden som används kallas skivrasbrytning och den gör att marken sjunker med tiden. Det är den säkraste och effektivaste brytningsmetoden just här och innebär att man spränger loss och lastar ur malmen underifrån. När brytningen går neråt friläggs en hängvägg som spricker upp, rasar in och fyller ut tomrummet efter malmen. När malmen lastas ut sjunker alltså marken, så därför måste järnvägen, kyrkan, stadshuset, bostadsområden flyttas/rivas och en ny stad växa upp i östlig riktning.

LKAB är världens fjärde största tillverkare av järnmalmspellets. Världsmarknaden sviktar dock p.g.a att mindre stål används och att återvinningen ökar. 40 % av världens stålframställning baseras idag på återvunnet material. Vid stålåtervinning sparas 75 % av energin jämfört med att framställa stålet ur järnmalm. Skivrasmetoden är en relativt dyr metod jämfört med dagbrottsbrytning. Trots detta klarar sig LKAB bra i konkurrensen beroende på att LKAB:s magnetitpellets har ovanligt hög järnhalt, cirka 67 procent, och ger mindre miljöpåverkan än konkurrerande produkter.

LKAB Berg & Betong – ett måste för en lyckad gruvdrift

LKAB Berg & Betong har två fabriker, en i Kiruna och en i Malmberget. Tillsammans producerar de årligen cirka 200 000 kubikmeter betong vilket motsvarar 10 procent av den totala betongproduktionen i Sverige. De är även en av världens största producenter av sprutbetong. Fabriken i Kiruna ligger över mark sedan sju år tillbaka, innan det var den underjordisk. Fabriken levererar inte bara betong till LKAB utan också till externa kunder i området.

– Om LKAB Berg & Betong får driftstopp stannar malmbrytningen av helt och hållet efter några dagar, säger Benjamin Krutrök. Med andra ord är verksamheten ytterst viktig för LKAB:s malmbrytning. De två viktigaste användningsområdena för betongen är bergförstärkning med sprutbetong och igenfyllning av orter. Sprutbetongen har både retarder och accelerator. När acceleratorn tillsätts vid munstycket neutraliserar den retardern helt och hållet, varmed betongen tillstyvnar väldigt snabbt när den träffat tak och väggar i tunneln. Sprutbetongen innehåller vanligtvis stålfiber. Luftporbildare tillsätts för att göra betongen smidigare, frostbeständighet behövs inte här. Temparaturen ligger konstant på ca 20° C här på nivån 1300 m djup.

Stadsflytten

Göran Cars, professor i samhällsplanering på KTH, inledde sessionen i Kirunas stadshus med att berätta om stadsflytten. Göran är anlitad som projektledare på Kiruna kommun på halvtid.

– Vilken resa det här är och har varit, säger Göran. Flytten brådskar på, exempelvis måste stadshuset utrymmas och rivas senast 2017. Och man kan definitivt inte gå in för hårt i en sådan här process och köra över folk. Det finns många olika viljor. Kiruna är den kommun i Sverige som har flest partier, 12 st. Förutom kommunpolitikerna tillkommer en lång rad andra intressentgrupper: Invånare, nämnder, intresseorganisationer, fastighetsägare, köpenskap, LKAB, rymdindustrin, besöksnäringen, Trafikverket, Länsstyrelsen, investerare, byggare m.fl.

– Istället för att börja detaljplanera från start tänkte vi lite större än vad man brukar göra. Vi har utvecklat ett koncept som kallas Utvecklingsplan = Gemensam målbild. Vi har diskuterat och haft en dialog med intressenterna, annars skulle vi aldrig ha kommit framåt i processen. Hur motiverar man hyreshöjningar för affärsidkare? Det gäller att kunna motivera det och samtidigt presentera lite smartare lösningar. Som exempel nämndes placeringen av nya köpcentra. Lägger man dem nära E10 lockar man in fler kunder. 2019 ska Kirunas nya centrum vara på plats.

 
Richard McCarthy

Kommentarerna är avstängda