I vår samfällighet har vi garage i två våningar (sutteränglösning)med betongbjälklag mellan övre och nedre garagen. Byggt på sextiotalet. Vi har nu (efter snöoväder dras det in mycket snöslask in i garagen) upptäckt att det droppar vatten från taket i några av de undre garagen utan några synliga sprickor i betongbjälklaget. Golvet i det övre garaget har tidigare varit målat men efter förslitning så är stora ytor med betongen synlig. Har du någon idé om hur detta kommer sig att vatten tar sig igenom bjälklaget om det inte sker genom sprickor och hur vi i så fall kan åtgärda det för att undvika fortsatt läckage?
/BB
Problemet med läckage i parkeringshus är inte helt ovanligt, och något man ofta kan se i de som är byggda under miljonprogrammet. Många gånger är dessa konstruktioner minimalt armerade, täckskikten ibland bristfälliga, och betongen ganska högt vatten-cement-tal. Dagens dimensioneringsregler och livlängdsmodeller gör att dagens parkeringshus byggs med betydligt mer armering, tjockare täcksskiktoch tätare betong (för kloridinträngning från tösalter), osv. Betong är ett hållfast och beständigt material, men är inte helt formstabilt. Dels krymper det med tiden, men har också en viss krypning (plastisk långtidsdeformation). Eftersom betong är relativt sprött (sträckgräns ca 1 mm/m) och har inte så stor draghållfasthet (ca 8% av tryckhållfastheten) riskerar konstruktionen att spricka när betongen krymper. Därför är det viktigt att ha tillräckligt med sprickarmeringen så eventuell sprickbildningen blir kontrollerad (sprickbredd). Med små sprickor blir konstruktionen tillräckligt tät, och den har betongen har dessutom möjlighet att självläka/täta dessa sprickor (karbonatisering och ev oreagerat cement). I garage/parkeringshus vill man ofta hålla sprickbredderna under ca 0,2 mm för att inte riskera att tösalterna (kloriderna) kommer in till armeringen. Dessutom läger man ofta på ett membran/spärrskikt (ex bitumenbaserat) för att öka tätheten och skydda konstruktionen.
Att betongen kryper är något som man just kan se i äldre parkeringshus, bjälklaget kan då bli ”hängande” något mellan upplagen, dels av betongens egenvikt men även av bilarna som står parkerade ovanpå. Man kan känna dessa nivåskillnader när man kör på bjälklaget, men kan också ses av att det samlas vatten i mitten av bjälklaget eftersom brunnarna kan vara placerade vid upplagen (som blir en högpunkt). Nedböjningen av krypningen gör dessutom att risken för genomgående sprickor blir större, och de hamnar då mitt i bjälklaget där vatten eventuellt samlas ovanpå och kan då ge läckage. Förutom att läckage kan ge beständighetsproblem (armerings korrosion), kan de urlaka betongen i själva sprickan. Vattnet som då passerar genom betongen tar med sig kalciumhydroxid som kan vara basiskt och som när det reagerar med luftens koldioxid blir till kalksten (karbonatisering). Detta vattenläckage blir problematiskt om det står en bil under och får det på sig, eftersom det kan skada lacken och ge vita hårda utfällningar. Har sett parkeringshus där man sätter upp plåtar i taket för att leda bort vattnet, vilket inte är så bra eftersom man då inte längre kan inspektera och se eventuella problem (ex.armeringskorrosion).
Även om du inte kan se några, skulle jag ändå tro att du har sprickor (och ev. stående vatten) som orsaker läckaget. Normalt är betongen i sig tillräckligt tät, såvida den inte har väldigt högt vct (över ca 0,60). Det kan vara idé att en byggnadstekniker gör en tillståndsbedömning av er betongkonstruktion, framför allt eftersom den är ganska gammal och miljön kan vara ganska tuff (tösalter i kombination med fukt). Då kan ni få en uppskattning av hur lång livslängd det finns kvar och förslag på eventuella åtgärder (tätskikt, karbonatiseringshämmare, osv). Det finns också ett flertal företag som jobbar just med underhåll och reparation av parkeringshus som ni kan kontakta. Dock kan jag tycka att man skall vara lite kritiskt till väl obeprövade spärrskikt/slitskikt, har sett några där resultatet inte blivit bra (släppt, spruckit m.m).
Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group