Jag läste en tidigare fråga som gällde möjligheterna att gjuta en betongplatta i två skikt. Jag har samma fundering men i mitt fall gäller det ett garage/maskinhall som har större belastning. Min plan är att gjuta plattan i två omgångar. Det första skiktet behöver då inte behöver avjämnas så noga och sedan blir även en bra yta att jobba på när det andra skiktet gjutes. Mina funderingar runt detta är:
1. Kan jag gjuta med god vidhäftning på befintlig betong om den är nygjuten, relativt ren och skrovlig (ej avjämnad)?
2. Spelar det någon roll om man gjuter andra skiktet efter bara någon dag eller när betongen har härdat klart?
3. Gör det någon skillnad om jag gjuter in ”dobbar” eller liknande som binder ihop de två skikten?
4. Läste att man bör ha lufttillsatsmedel om plattan är utomhus, menar man med ”utomhus” att plattan är oskyddad mot väder och vind eller gäller det även en ouppvärmd garagebyggnad?
/Anders K
Jag har tidigare besvarat frågor rörande pågjutningar, och lyft upp vikten av att säkerställa vidhäftningen och vara mycket noga med den tidiga härdningen och skyddet av betongen. Att få till tunnare pågjutningar med ”vanlig” betong kan vara svårt, då det ökar risken för släpp, ”bom” och kantresning. Jag brukar inte rekommendera under 70 mm (gärna minst 100 mm), men ner mot 50 mm kan fungera om man får till det. Inom bostadbyggande är det vanligt idag att man gjuter i två skikt, men då är det andra skiktet tunt (några millimeter) och är någon typ av golvspackel eller avjämningsmassa. Men man gjuter också tjockare pågjutningar på en konstruktionsbetong av olika anledningar.
Så för att svara på dina frågor:
1. Du kan gjuta i två skikt, men om andra skiktet är betong bör du inte göra det för tunt.
2. Att gjuta vått-i-vått kan fungera bättre, men det funkar fint att vänta en tid också (spelar ingen roll hur länge). Viktigt är att se till att underbetongen är väl uppfuktad men inte blöt när du gör pågjutningen.
3. Dobbar är inte nödvändigt, enklare och billigare är att få till en ”rå” ytsruktur i underbetongen (ex med piassava eller kratta).
4. Om din platta utsätts för fuktig miljö i kombination med cyklisk frysning, dvs växlar mellan minus- och plusgrader, bör den vara lufttillsatt. Är det däremot torr miljö behövs inte luften.
Om det är ett garage där bilar tar med sig tösalter (och vatten) bör du ha luft och ett lågt vatten-cement-tal, samt tillräckliga täckskikt till armeringen. Ser man till exponeringsklasserna som tillämpas för ouppvärmda garage brukar man använda en frystestad anläggningsbetong till plattan (vct 0,40). Men det kan ändå vara tillräckligt vanlig byggbetong med vct 0,45 och lufttillsats (C32/40). Se också till att armera din platta ordentligt, både för laster och krympning. Stora sprickor kan vara problematiskt med tösalter eller läckage av kemiska ämnen.
Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group