Fråga Experten: Sprickor i betongen?

Vårt hus är från 1972. Det börjar finnas vissa ytliga skador på betongen, exempelvis gavlarna (sprickor i ytan så armering syns) och balkongerna. Hur gör man bäst för att laga dessa skador? Hur ska man generellt sett ta hand om balkongens ytskikt för att det ska hålla länge ? Ska man måla dem med någon speciell färg eller bara se till att det inte finns några ytskador och lita på att betongens beskaffenhet håller tätt mot att fukt sipprar in?
/Anders

Om betongkonstruktionen har sprickor så armering syns kan det vara problematiskt, då det kan vara ett tecken på att armeringskorrosion. När järnen börjar rosta minskar dess tvärnittsarea och det täckande/skyddande betongskiktet spräcks loss och vidhäftningen till järnen försvinner.

Ingjutna armeringsjärn ligger normalt väl skyddade i betongen, ett skydd det får av betongens täthet och höga pH (basiska av alkalierna). Men med tiden kan klorider från tösalter/havsvatten tränga in till järnen och då initiera korrosion. Ett annat ”angrepp” som kan orsaka korrosion är när koldioxiden i luften tränger in och gör att betongen karboniserar (sänker pH). Vare sig klorider eller karbonatisering försämrar betongen i sig, men kan initiera armeringskorrosion om fukt finns tillgängligt. Hur snabbt/djupt karbonatiseringen eller kloriderna tränger in ges främst av betongens täthet, fukttillstånd och koncentration (klorid/koldioxid). Andra faktorer som kan påverka är cement typ, alternativa bindemedel (silika, flygaska och silika) och temperatur.

Armeringskorrosion är normalt det som begränsar betongkonstruktionens livslängd, och när man dimensionerar konstruktionen för detta väljer man tillräckligt tät betong och tillräcklig täckande betongskikt för aktuell miljö. Tätheten påverkas främst av betongens vatten-cement-tal (vct), men även av cement typ och alternativa bindemedel. Den omgivande miljön avser framför allt fukttillstånd och eventuella klorider, och indelas i ett antal exponeringsklasser.

För exempelvis en balkong gäller exponeringsklass (enligt SS 137003) XC4+XF3 för ovansidan, och XC3+XF1 för undersidan (XC avser karbonatisering och XF frost). Anledningen till att man skiljer på balkongens ovan och undersida är att karbonatiseringen går snabbare på undersidan då denna är torrare (koldioxiden tränga in snabbare). Antaget att ovansidan är fuktigare gör att karbonatiseringen går långsammare och frosten förvärras här. För en balkong ger exponeringsklasserna en betong med luft (ca 4,5%) och vct max 0,55 samt täckskikt på minst 20 mm (för 50 år livslängd). Om man dimensionerar för tösalter gäller de ”tuffare” klasserna XD3+XF4 (XD avser tösalter), och då betydligt lägre vct och tjockare täckskikt. För att förlänga livslängden på en balkong är det vanligt att man lägger på ett tätskikt på ovansidan och målar med karbonatiseringshämmande färg på undersidan.

Då bostadsrättsföreningens hus är från 1972 kan man anta att de tillämpat de byggregler som gällde då, vilka inte lägger samma vikt vid livslängd och beständighet som dagens regler. Detta gör att man byggde med ”sämre” betong och mindre täckskikt än idag, och ibland fick man inte till balkongernas avrinning och droppnäsa. Många balkonger byggda före 1979 har närmat sig dess livslängd, och de byggda före 1965 har fått bytas ut. Detsamma kan gälla ytterväggar, mm, av armerad betong.

Så innan ni bestämmer vilken åtgärd som bäst lämpar sig för huset i er bostadsrättsförening, bör ni först titta på omfattningen, orsaken och typen av skador. Mindre armeringskorrosion i ickebärande konstruktionsdelar behöver inte vara problematiskt, och kan vara relativt enkelt att reparera. Medans armeringskorrosion i bärande delar kan innebära större och mer kostsamma åtgärder. Ni kan då även behöva fundera på hur lång livslängd reparationen skall avse, och vilken investering ni kan göra.

Jag rekommenderar anlitar ett företag för att göra tillståndsbedömning och som kan ge råd om åtgärder. Blottlagt armeringen kan vara ett tecken på alvarligare skador där det finns stor risk för bärigheten och att betongbitar kan trilla ner. Vill du läsa mer i ämnet se guiden ”Balkongbesiktning” (Balkonföreningen), boken “Balkonger – besiktning, reparation och underhåll” av Lars Johansson (Svensk Byggtjänst), eller SBUF rapporten ”Produkter för betongreparationer” av Mohlin och Ahlström. Även CBI/Rise i Stockholm har några publicerade rapporter i ämnet. Vidare kan tillverkarna av reparationsprodukter ha informationsmaterial (till exempel Weber).

Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Concrete Group

Varukorg
Translate
Rulla till toppen