I anvisningarna för flera olika grovbetongsäckar står det ”Förzinkat ingjutningsgods ska skyddsmålas i den del som ska gjutas in”. Normala stolpskor m.m. är ju förzinkade (varmgalvaniserade). Jag gjuter plintar. Varför ska detta göras, vilken slags skyddsmålning behövs egentligen och när, hur allvarligt är problemet och vad kan hända egentligen?
I information från varmförzinkare har det tvärtom stått att det är mindre problem att gjuta in varmgalvat stål än vanligt ogalvaniserat (längre tid innan korrosion, och när den sker så expanderar det inte som järnoxid). Det verkar ju inte finnas anvisningar att skyddsmåla vanliga armeringsjärn, eller? Kan ni förklara?
/Conny
Zink, aluminium och liknande ”oädla” metaller kan brytas ner i betongens basiska miljö (alkaliskt, pH ca 13), varför man ibland kan se att förzinkade ingjutningsgods rekommenderas att först skyddsmålas.
Men jag vill nog påstå att risker för nedbrytning och vätgasutveckling av förzinkat stål i betong är överdrivet. Det man då är rädd för att det skall ge försämrad vidhäftning till järnet. Men vad jag förstår passiverades förzinkat stål efter ingjutningen och eventuell begynnande nedbrytning avbryts snabbt.
Så jag vill påstå att det går det bra att gjuta in kall- eller varmförzinkat gods utan skyddsmålning, exempelvis stolpsko i plintar med grovbetong. Däremot om det är föreskrivet i bygghandlingar och liknande bör man givetvis följa dessa anvisningar.
Betongens höga pH ger bra skydd mot korrosion av obehandlat järn (armering, mm), en ”passivering” som med tiden långsamt kan brytas av karbonatisering eller kloridinträngning.
Miljön måste även vara sådan att det kan rosta, dvs. det behövs både fukt och syre. Det finns varmförzinkade (galvade) eller epoximålande armeringsjärn man använder i ”besvärliga miljöer”, så även kolfiber, rostfritt, plast m.m.
Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group