Ny rapport, nr 18: ASR i svensk betong – vägledning för nya och befintliga konstruktioner
ASR i svensk betong – vägledning för nya och befintliga konstruktioner, är resultatet från en nationell samling från näringsliv och institut som velat optimera användandet av ballastmaterial i Sverige utan att riskera skador i form av ASR. Betongföreningen vill med rapporten medverka till att dagens befintliga kunskap blir tillgänglig och kommer till användning på bästa sätt. Med färre tillgängliga ballasttäkter ökar transportavstånd från täkt till betongleverantör. Därför behövs nya och förfinade kunskaper om ballastmaterialets egenskaper och hur tillgängliga naturresurser kan utnyttjas mer optimalt med minsta bibehållen risk för ASR. Nya bindemedels skyddande effekter kan medföra att mer resursoptimerad användning av tillgängligt ballastmaterial är möjlig, vilket det inte tas hänsyn till i dagens regelverk och rekommendationer. I högre grad kommer man kunna använda sig av lokala ballastmaterial som annars kanske ratats. Rapporten ger rekommendationer för ett mer optimalt utnyttjande av befintliga täkter och visar hur entreprenadberg bör utredas under tillståndsprocessen för att senare i byggskedet kunna användas för betongändamål. Syftet är att främja en hållbar utveckling där god hushållning med material, råvaror och energi eftersträvas i enlighet med Miljöbalkens 1: a kapitel, § 1. I Sverige lever vi med en åldrande infrastruktur vilket medför ett ökat behov av tillståndskontroll och reparationsåtgärder för att förlänga livslängden i olika betongkonstruktioner. Riktlinjerna ger råd om hållbara reparationer av redan ASR-påverkade konstruktioner och ger förslag på en generell metodik för tillståndsbedömning och övervakning.
De rekommendationer som tagits fram i rapporten ska implementeras i den svenska tillämpningsstandarden för SS-EN 206 som är SS 137003. Speciellt gäller det den information som finns i Bilaga A – Rekommendationer.
Reviderad rapport, nr 10: Självkompakterande betong – Rekommendationer för användning
SKB utvecklades i Japan men Sverige var en gång Europas ledande nation inom denna spännande betongteknik. Vi byggde den första bron i SKB, vi arrangerade den första internationella SKB-konferensen 1999 och Betongföreningen gav ut sin betongrapport nr 10 om rekommendationer för användning av SKB tre år senare. Under de 18 år som gått sedan dess har SKB blivit den betong som dominerar inom förtillverkade betongelement medan det gått trögare inom platsgjuten betong. Forskningen på SKB har varit intensiv, inte minst i vårt land. Exempel på framgångsrika svenska insatser finns inom reologi, formtryck, modellering av färsk SKB:s rörelse samt beständighet och brandbeständighet.
Betongföreningen vill dra sitt strå till stacken för att underlätta användningen av SKB genom att utnyttja de nya rön som kommit fram nationellt och internationellt. Ett flerårigt kommittéarbete har lett fram till en väsentligt reviderad och utökad utgåva 2 av rapporten. Vi tror vidare att goda exempel är en väg till framgång. Den nya utgåvan innehåller därför beskrivningen av två lyckade projekt med SKB, dels en s.k. tunnel-lining i Stäket, dels in stödmur i Kapellskärs hamn.