avatar
avatar
avatar

Fråga experten: Garagegolvskador

Vinhar ett garage på ca 300 m2 där en del har lite felaktigt fall och smältvatten från slask på bilarna kan bli stående. Huset ovan 6 vån, vilar bl.a på att antal pelare i garaget. Efter ca 25 år har där börjat bli mindre skador på ytskiktet samt att ytligt liggande armeringsjärn tittar upp runt pelarna. Typ bortspräng betong och några cm2 öppet. Jag tror inte att golvet är ytbehandlat och i övriga delar av garaget finns inga skador. Min tro är att smältvatten med vägsalt påverkat ytskiktet och ytligt liggande armeringsjärn har lättare rostskdor och därför ”svällt” och sprängt bort ytan.

Vad är er åsikt om vad som behöver göras. Min tanke är kanske att ytbehandla samt ev frilägga skadade armeringsjärn, blästra av rost och ny betong runt dessa. Eller tycker ni att vi kan låta tidens tand fortsätt och inte göra något.

Med vänlig hälsning,
Göran Fries
Ordförande

/

Göran Fries

Experten svarar:

Hej Göran

Armeringskorrosion är som regel det som begränsar livslängden hos en betongkonstruktion, speciellt de som utsätts för klorider i kombination med fukt. Exempel på detta är badhus, marina konstruktioner, anläggningskonstruktioner och parkeringshus.

Miljön i ett parkeringshus kan vara ganska extrem, då det kan ansamlas tösalter med vatten lokalt där kloridkoncentrationen blir mycket hög. Det kan vara under bilarnas hjul där de parkerar, svackor i plattan där vatten samlas, vid rampen där bilarna kör in, runt pelare, osv. I parkeringshus är det därför viktigt att ha ett fungerande fall med avrinning, och eventuellt också bra städrutiner. Det är också viktigt att välja en tät betong mot kloridier och tillräcklig täckskikt, samt dimensionera för små sprickbredder (sprickarmering, gjutetapper, rörelsefogar, osv) och ha täta fogar/skarvar/genomföringar. Alternativt kan man skydda betongkonstruktionen med ett fungerande tätskikt, vilket inte är helt enkelt.

Ser man på exponeringsklasserna för parkeringshus, brukar XD3 gälla, vilket ger ett visst vct, max sprickbredd, härdningsklass, täckskikt, mm. XD3 är mer tänkt för anläggningskonstruktioner, och i parkeringshus kan kloridkoncentrationerna bli så pass höga och man kanske bör dimensionera utifrån dessa förutsättningar. Exempelvis kan man ställa krav på betongen kloridmigrationskoefficient och ha större täckskikt än de i  EKS tabell D-1.

Att ni har fått spjälkning av armeringskorrosion efter bara 25 år tyder på att man inte har dimensionerat eller byggt rätt. Tyvärr är det inte helt ovanlig med denna typ av skador i relativt nybyggda parkeringshus då man många gånger valt bort fall mot golvbrunnar.

Ni behöver ta reda på hur långt in kloriderna trängt i betongen, och kolla hur pass korroderad armeringen är. För att åtgärda detta brukar man bila bort all betong med förhöjda kloridhalter, samt armeringen blottläggas, blästras och eventuellt ersättas med ny. En konstruktör kan bedöma bärigheten på konstruktionen, säga hur mycket armering som krävs, och om bjälklaget behöver ”stampas” upp under renoveringen. Är korrosionen kraftig kan det vara hög risk för ras, och garaget behöva spärras av.

Att låta ”tidens tand” fortsätt och inte göra något tycker jag låter som en dålig idé. Att vänta kan göra att kostnaderna för reparation skenar iväg, och risken för ras blir stor. Ni behöver göra en tillståndsbedömning för att ta reda på hur pass alvarliga skadorna är och bedöma lämpliga åtgärder samt om dessa kan vänta.

Lycka till.

/Oskar

avatar
Oskar Esping

Tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group

Varukorg
Translate
Rulla till toppen