Hej Niklas
Det var relativt vanligt med bjälklag av lättbetong av typen typ gasbetong (Siporex, m.fl.) i villor byggda på 60-och 70-talet. Det var ett rationellt och smidigt sett att bygga med dessa prefabricerade lätta betongelement. Idag används dessa produkter inte så ofta, och då möjligtvis bara till ”obelastade” oarmerade väggelement till industrilokaler, murblock, eller liknande. Hållfastheten är mycket låg, krypdeformationerna kan vara stora, och isoleringsförmågan är inte fantastik. Dessutom kan den höga porositeten göra det problematiskt med beständigheten (frost, armeringskorrosion, mm). I vanlig betong är järnen väl förankrade och skyddas från korrosion av tätskiktet och de basiska reaktionsprodukterna från cementet (alkalier). I lättbetongen sitter järnen inte hårt fast, och är inte skyddade på samma sätt. För att minska risken för armeringskorrosion brukar därför järnen vara förzinkade/galvade. När det gäller prefabricerade element av gasbetong, får man nog se det som en produkt med kortare livslängd, och en som inte är tänkt att underhållas och repareras.
Det som generellt begränsar en betongkonstruktions livslängd är armeringskorrosion. Att hålla krypgrunden torr är bra med hänsyn till mikrobiell påväxt (mögel) och för att minimera risken för att armeringsjärnen rostar i bjälklaget. Men för belastade konstruktioner av lättbetong med låg hållfasthet (typ gasbetong/skumbetong) kan man få problem med utmattning i tryckzonen, spjälkning och deformationer, samt minskad lastbärande effekt av bristfällig vidhäftning till armeringen.
Att göra genomföringar i bjälklag av Siporex eller likande lättbetong är inte oproblematiskt, eftersom det riskerar att kapa av något av de få ingjutna armeringsjärnen och på så sett drastiskt minska bjälklagets lastbärande effekt.
Det funkar som regel utmärkt att göra tunnare pågjutning på dessa bjälklag (upp till ett par centimeter), vilket kan ha en positiv inverkan på bärigheten då det tillför ökad hållfasthet i tryckzonen. Då pågjutningen är i tryckzonen behöver den inte armeras för lasterna, men ett enklare golvnät eller fiberförstärkt produkt kan vara bra för att minska risken för krympsprickor, eller möjligtvis sprickbildning av att bjälklaget sviktar. Tjockare pågjutningar kan väga en del, och det är viktigt att försäkra sig att bjälklaget håller för denna extra last. En konstruktör kan vara behjälplig att räkna på detta. Man kan också tänka sig att man gjuter på med armerad betong som är självbärande (50-100 cm), där det befintliga bjälklaget (Siporex) fungerar som kvarsittande form. Fram till att betongen hårdnat några dagar behövs stöttor på undersidan för att ta de extra lasterna. Lättbetongen/gasbetongen kan suga upp stora mängder vatten, varför den behöver spärras/primas eller fuktas upp ordentligt innan den avjämnas eller gjuts på.
Jag skulle tro att livslängden är nådd på ditt bjälklag, och Siporex är som sagt inte ett optimalt material i bärande konstruktioner. Väljer du att ha kvar bjälklaget som det är bör du förstärka det på undersidan (balkar, plintar, stamp, mm) så det inte riskerar att rasa, samt ha lite extra koll på undersidan så inte nya skador uppstår (spjälkning, stora sprickor, osv).
Lycka till med huset.
/Oskar