Fråga experten: Bubblig rå betongyta

Hej Karl.

Stockholms tunnelbana har många fina stationer utsmyckade av olika konstnärer. Ett mycket trevligt inslag för en Göteborgare när jag är på besök i huvudstaden.

Vad jag förstår har man avformat tidigt, så Siri Derkert kunnat rista in sina målningar i betongen innan den hårdnat ordentligt.

Frågan om hur man får betongytan att se ”risig” ut, med defekter som porer, gjutsår, gjutveck, mm, är inte helt ovanligt. Många tycker att det är snyggt och tydliggör att det är betong, eller att man vill att det skall matcha en tidigare gjutning med defekter. Har exempelvis jobbat med ett projekt däm man skulle bygga ut en grundmur till ett flerbostadshus och ville ett den nya betongen skulle se ut som den gamla frysskadade betongen. Detta kunde då uppnås med att välja en sten med rätt nyans och storlek och använda en ytredarder i formen som möjliggjorde att betongens ytskikt kunde högtryckstvättas bort så stenen exponerades.

Många gånger kan kunderna ha synpunkter på poriga ytor, då man förväntat sig ett annat resultat. Porigheten kan också ge problem med ytor som skall tapetseras eller ytor man med krav på tvättbarhet. Betongytorna är som regel alltid lite poriga, men kan ibland få större mer synliga porer. Att få till en porfri betongyta ytan nyansskillnader är svårt, kanske omöjligt. Har man dessa krav kanske man skall välja ett annat byggmaterial eller måla ytan.

Orsaken till att ytan blir flammig och porig kan vara flera, som exempelvis separation i betongmassan, hög lufthalt, bristfälligt kompakterad, mycket/ojämn formolja, formläckage, låg temperatur, stora gjutetapper, variationer i ballasten, blockering av armeringen, avancerad form, för tidig formrivning, bristfällig härdning, brädad form, vatten/snö i formen, osv.

Vad som gör betongytan levande och mer organisk, är kanske lite i betraktarens ögon. Men ett sett skulle kunna vara att använda en brädform eller obehandlad plywood. Man kan också tänka sig att använde en betong med lite trögare konsistens, lägre cementinnehåll och större sten som man ”slarvar” lite med att kompaktera i formen. På så sett kan man få gjutsår och större porighet. Och vill man få till gjutveck kan man gjuta i flera skikt och inte vibba ihop gjutetapperna ordentligt. Svårigheten är kanske att få till lagom mycket defekter i ytan, och det kan nog kräva lite övning först för att få det resultat man vill ha.

Jag skulle inte säga att hållfastheten påverkas av porig betong med mindre gjutsår. Men större defekter där armeringen inte omsluts, eller täckskiktet saknas, skulle kunna ge problem i konstruktioner som utsätts för dragpåkänningar (slanka konstruktioner, bjälklag, mmm). Däremot kan defekter i betongytan ge problem med beständigheten och livslängden, framför allt när det gäller armeringskorrosion, vilket främst gäller i konstruktioner som har denna exponering (XS och XD, fuktig miljö med tösalt eller havsvatten). Det skulle också kunna vara problematiskt för kontraktioner med höga krav på täthet (radon, vattentryck, mm) eller hygien.

Som sagt, prova dig fram och gör några mindre provgjutningar, och se om du kan få till en yta som du tänkt dig. Återkoppla gärna och berätta hur det går.

/Oskar