Vi har fått som projektuppgift på skolan att konstruera en betongvägg till ett fyraplanshus i ett vattennära område i en stad i norra Sverige.
Det vi undrar är vilka lösningar som är smartast när det gäller miljöpåverkan, kostnad och effektivitet i själva konstruktionen av väggen. Bör man till exempel ha en luftspalt mellan yttervägg och isolering? Vad bör man använda som vind- och fuktstopp? Hur mycket isolering bör man använda, om ens någon?
Egentligen kan man säga att vi undrar över hur en typisk genomskärning av en yttervägg i betong ser ut, med alla dess komponenter.
/Ett gäng studenter vid Luleå Tekniska Universitet
Utrymmet här medger inte ett komplett svar på din fråga. En yttervägg ska ju tillfredställa en mängd funktioner, till exempel ska den vara statiskt bärande och stabiliserande, värmeisolerande, lufttät, avleda byggfukt och klara fuktbelastningar från nederbörd och skillnader i relativ fuktighet mellan insida och utsida vägg under hela livslängden. Den ska ge ett tillräckligt brandmotstånd och isolera mot ljud såväl horisontellt som vertikalt.
När man väljer ytterväggar av betong tjänar man på att göra dem bärande. Man har stor frihet att välja fasadmaterial. Utanför den bärande inre betongskivan behöver man en värmeisolering av cellplast eller mineralull. Vid prefab är det vanligt att man väljer sandwichelement som har en 15 cm innerskiva av betong 15 – 20 värmeisolering och en 8 cm ytterskiva av betong. Betongytterskivan kan ges en rad estetiska uttryck såsom puts, terrazzoslipad betong, frilagd ballast, ingjutna produkter av bränd lera såsom tegel eller klinker. Vidare kan man beklädda ytterskivan med träpanel glas eller plåtkassetter.
Vid platsgjutet är det vanligt att ytterväggen utgörs av en så kallad skalvägg. Den består av två 5 cm betongskivor förbundna med armering efter behov och med ett hålrum emellan. Hålrummet igjutes på byggplatsen så att en homogen skjuva uppstår. Även här bör man välja 15 – 20 cm värmeisolering.
Som fasadskikt kan till exempel väljas platsmurat tegel, puts direkt på isoleringsskiktet, plåtkassetter eller en rad andra material.
Ur miljö- och energisynvinkel är det viktigt att minimera köldbryggor, det vill säga värmeledande förbindelser mellan inre betongskiva och fasadmaterialet. Även partier med mindre isolertjocklek räknas som köldbryggor. En bärande betongyttervägg erbjuder goda möjligheter att värmeisolera så att köldbryggor minimeras. Speciell uppmärksamhet bör riktas mot anslutningar vid balkonger, fönster och dörrar, takfot och vid platta på mark. Ett välisolerat och tätt klimatskal under hela byggnadens livslängd är av stor betydelse för storleken på total uppvärmningsenergi.
Lufttätheten åstadkoms i den inre bärande betongskivan. Det eliminerar separat behov av vindstopp. Bra täthet och värmeisolering är också förutsättningar för att på ett effektivt sätt kunna ta tillvara betongens värmelagrande egenskaper, som ger ytterligare lägre energianvändning och bättre komfort. Mer än 20 cm värmeisolering ger en mycket liten energibesparing relativt kostnaden förutsatt att köldbryggor minimerats. För en yttervägg med 25 % fönster som har U-värde 0,9 kan man räkna med att genom endast 30 % transmitteras genom väggen. Resten svarar fönstren för.
När det gäller luftspalt mellan värmeisolering och fasadskiva beror det på vilket fasadmaterial man använder. Om man murar tegel utanpå isoleringen ska det finnas en luftspalt. Däremot kan man putsa direkt på värmeisoleringen. Här skiljer sig betongväggen från lätta utfackningsväggar med så kallad enskiktstätning.
När man använder sandwichfasader av betong behövs normalt ingen luftspalt mellan isolering och betongytterskiva, dock ska man se till att tillräcklig luftning finns i fogarna mellan ytterskivorna. Beträffande frågan om fuktstopp ska ju det ligga på insidan yttervägg. Den inre betongskivan har ett tillräckligt motstånd mot såväl diffusion som luftgenomträngning. Andra åtgärder behövs inte.
Arne Hellström