Jag har två frågor angående genomstansning i Svenska Betongförenings handbok till Eurokod 2 (Volym II). Där i exempel F används ekvation 6.50 i SS-EN 1992-1 2:2005 med olika B faktor.
1. Varför ekvationen 6.50 delas med delas med faktor a (avståndet kontroll sektion till pelare kant)?
För mig är det konstigt att man få bättre genomstansnings hållfasthet för närmare periferin till pelare kanten Vrd.c1<Vrd.c2<Vrd.c 3< Vrd.c 4u2>u3>u4>u5 det är p.g.a ekvationen delas med faktor a.
Om man använda ekvation 6.47 får man bättre genomstansnings hållfasthet för för längre bort från pelare kant Vrd.c1>Vrd.c2>Vrd.c 3> Vrd.c 4>Vrd.c5
2. Vilken ekvation är mest tillämpligt om man har hörnpelare med lasten excentriskt kring både axlarna?
Fråga experten: Genomstansning
/
Ari Aziz
Experten svarar:
Hej Ari
Ekvation 6.50 i SS-EN 1992-1-1 som anges i avsnitt 6.4.4 punk (2) avser genomstansning av ”column base”, dvs pelarfundament.
Faktorn a i ekvation 6.50 beaktar avståndet till kontrollsnittet och för detta specifika fall så kontrolleras också snitt som ligger närmare än 2d och varför skjuvhållfastheten förstoras omvänt proportionellt mot det aktuella kontrollavsnittets från pelaren (se sid I-75 i Svenska Betongförenings handbok till Eurokod 2 Volym I). Detta är anledningen till att genomstansningen ökar ju närmare kontrollsnittet ligger från pelaren.
Ekvation 6.47 avser stansning av plattor (slabs). I Svenska Betongförenings handbok till Eurokod 2 (Volym II) finns ett exempel på stansningsberäkning för kant- och hörnpelare, exempel D ”pelardäck” och i D.7 kan du se hur en sådan kontroll och beräkning genomförs baserat på ekvation 6.47 med beaktande av excentricitetsfaktorer. Svaret på fråga 2 blir därmed att det är ekvation 6.47 som ska användas för hörnpelare med lasten excentriskt kring både axlarna.
Med vänlig hälsning/ Oskar & Ingemar
Oskar Esping
Tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group