Fråga experten: Större plastiska krympsprickor och mätning av w

Hej Axel

Undermåligt armerad och avsaknad av sprickarmering är inte ovanligt, lägg till detta att man inte härdat och skyddat betongen mot tidig uttorkning, vilket kan leda till ganska omfattande sprickbildning. Extra tydligt blir detta med större ytor, som exempelvis industrigolv. När det är inomhus brukar sprickorna inte ha någon större betydelse, än att de är förfulande (estetik) och kan skapa oro. Har man krav på täthet (vatten, luft, ljud, radon, mm) är genomgående sprickor problematisk, och är det utomhus kan sprickor vara problematiska för konstruktionens livslängd (armeringskorrosion, frostsprängning, mm). Genomgående sprickor kan också vara problematiskt hos trafikerade ytor (exempelvis truckar) där rörelser i plattan kan ge krossning i sprickan.

Vissa typer av sprickor kan vara stora vid ytan och sluta sig en bit ner vid armeringen, som exempelvis sättsprickor och de som uppstår vid stenseparation i betongmassan. Tidig uttorkning kan till viss del också ge sprickor som är större i ytan, samt mindre ytligare sprickor av temperaturgradienten under första dygnen. De sprickor som uppkommer efter några veckor, av betongens uttorkning i kombination med för lite sprickarmering och/eller rörelsefogar, kan vara genomgående och mer ”jämnbreda” över tvärsnittet. Liknande sprickbildning kan fås av betongens avsvalning några dagar efter gjutning.

Det finns lite generella värden på maximala sprickbredder, exempelvis i Betonghandboken Material, EN 1992 Eurokod EK2, Betongrapport 13 Industrigolv, AMA Hus, och AMA Anläggning. Har man krav på sprickbegränsning bör man ändå ha med detta i bygghandlingarna (härdningsklass, max sprickbredd, mm).

För estetiken är det ju sprickbredden vid ytan som är viktig, men för konstruktionens funktion och beständighet är det viktigare nere vid armeringen samt och sprickorna är genomgående. Vid dimensionering och beräkning av sprickbredder gör det på armeringsnivå. I tidigare Eurokod (EKS) mäts sprickbredden vid armeringen, vilket i praktiken är svårt och innebär förstörande provning (borra ut cylinder). I den nya Euorkoden är det sprickorna i ytan man räknas om med en faktor som multipliceras med täckskiktet för att få det på armeringsnivå.

Vad jag vet finns det inga publikationer som tydligt beskriver hur man skall mäta sprickbredder, men ofta handlar det om sprickbredden på yta. Har även sett förslag på att mäta 1/3 ner i täckskiktet. Att mäta sprickbredderna en bit ner i betongen är svårt och kräver ju förstörande provning, samt blir bara stickprov. Så jag skulle säga att karteringen av sprickor görs på ytan, och om möjligt ta ut cylinder ur de större sprickorna för att bedöma hur djupa de är och bredden vid armeringen. Man kan också se på cylindern om betongen inte är homogen (stenseparation) samt om eventuella sättningar i betongmassan gett bristfällig omslutning av armeringen.

Lycka till med golvet.

Oskar