Vi håller på med ett kontorsprojekt där vi har ett antal synliga fondväggar av platsgjuten betong som formas av liggande klingsågade, ohyvlade brädor, fin sågning (BY7). Brädor får ej återanvändas. Kanter dövas.
Behöver vi ytbehandling ur städsynpunkt, utfällningar och dylikt? Vilken behandling rekommenderar ni i så fall för att betongen ska komma till sin fulla rätt estetiskt? Eentuell AMA-kod ?
/Mårten
Är frågan om ni behöver ytbehandla de exponerade betongväggarna, så är svaret ja. Inte minst för att dammbinda, men även för att göra ytan lite mer smutstålig. Jag vill helst inte rekommendera någon speciell ytbehandling, då det handlar om estetik, smak och tycke. Men jag kan ändå tycka att ni bör använda en kiselbaserad produkt (silan, vattenglas m.m.) eller en matt klarlack.
Feta produkter (olja, vax, paraffin, mm) kan funka som ytbehandling, men gör det svårt att i efterhand välja någon annan ytbehandling eller att få ett ytskikt att fästa (tapet, kalkel, spackel m.m.). De kan också ge ytan en mörkare nyans som kan upplevas lite flammig.
Det funkar att lacka (eller olja/vaxa) på en kiselbehandlad betongyta, men inte tvärt om. Dammbindare är ofta kiselbasrade, men kan också vara akrylater eller liknande. Dammbindare kan i sig vara en tillräcklig ytbehandling för väggarna. Kan då behöva läggas på i ett par lager, där fösta strykningen eventuellt späds ut med lite vatten.
Det finns ingen AMA-kod som går att hänvisa till, vad jag vet. Men man kan föreskriva ytbehandling/dammbindning med typ av produkt (exempelvis uretanlack, akrylat, vattenglas, silan, mm), men man bör inte föreskriva fabrikat eller varumärke. Även hög härdningsklass (SS-EN 13670) kan vara idé att föreskriva.
Du skriver att den exponerade betongytan skall vara brädformad. Något jag tycker är väldigt fint, men det kan också vara lite problematiskt om man har höga krav på estetik och ythårdhet.
De saker man behöver beakta är:
1) att trä innehåller sockerämnen och lignin som kan retardera betongen och ge en låghållfast cementpasta i ytan, som släpper vid avformning och ger dammiga ytor.
2) träformen suger vatten från betongen och ger den en låghållfast dammig yta.
3) otätheter i formen (ex mellan brädorna) där läckaget ger lokala urlakning med porig betongen och gjutsår.
Val av släppmendel kan ha stor inverkan. Jag upplever att vegetabilisk emulsion kan fungera bättre än mineralisk lösningsmedelsbaserad, så även reaktiv framför barriärbildande typ. Och se till att få på ett jämt lager som får torka minst någon timme.
Tjockt lager kan ge porig yta och mörka partier. Har man ordentligt uppfuktade bräder är det inte nödvändigt med släppmedel. Det finns ett flertal tillverkare du kan kontakta för val av lämpligt släppmedel (Peri och Doka, samt Sika, BASF/MasterBuilders, Grace, Chryso, Mapei, Ecoratio, mfl.).
Välj gärna formvirke av lite högre kvalitet, då billigt virke ofta ger dåliga betongyta. Vikten på virket kan avslöja dess kvalitet. Jag kan uppleva att återanvänt formvirke ibland kan fungera bättre än nytt, förutsatt att det är rengjort från gamla betongrester.
Virket kan också behöva vara uppfuktat, så det inte suger vatten från betongen, samt så formen blir tät och det inte glipar mellan brädorna. Den sågade sidan av brädan kan ha en grov struktur som gör det svårt att avforma, och då kan den hyvlade sidan funka bättre.
Har brädan en grov struktur kan också en del träflis sitta kvar i betongen efter avformning. Å andra sidan kan den grova ytan ge mer av det ”trä-lika” mönster som ofta efterfrågas.
Se bilden bredvid, som visar problematiken med ytretardation samt med brädans grova struktur. Dessutom brukar nysågade brädor fungera bättre än de som legat ett tag.
Förutom att vissa släppmedel (och hur tjockt de appliceras) kan påverka nyansen, har val av bräda också inverkan:
Ljusare
Gran
Senvuxen
Kärnved
Hyvlad
Fuktigt trä
Skyddade brädor
Fuktigt virke
Mörkare
Furu
Snabbvuxen
Splintved
Grov yta (sågad, rillad)
Torrt trä
Gulnade brädor (solljus)
Torrt virke
Förutom formmaterial, släppmedel och betongsammansättning (vct, cement typ, slaggdos, grusets nyans, kalkfiller m.m.) påverkar formtrycket ljusheten. Högt formtryck kan ge mörkare betong, något man ibland kan se på exempelvis väggjutningar. Även temperaturen på formen brukar påverka nyansen, kall form kan ge mörkare yta.
Betongen kommer givetvis att ljusna med tiden när den torkar, men även av eventuella kalkutfällningar. För att minska mängden kalkutfällningar gäller det att få betongen att hårdna ordentligt innan den tillåts torka mot omgivningen, exempelvis genom att låta formen sitta kvar längre, långvarig fukthärdning, tät täckning, osv.
Det kan vara bra att låta göra några mindre prover först så det blir som ni tänkt er, typ ”mock-up” och testa några varianter (formvirke, släppmedel, betongsammansättning, ytbehandling, mm). Och efter detta välja ut en som referens att hänvisa till när ni gör upphandlingen.
Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group