Informationsseminarium den 14 februari på CBI Betonginstitutet i Stockholm.
Betongföreningen har i samarbete med Cementa, Svensk Betong, Svensk Byggtjänst och CBI startat ett sexårigt projekt där Betonghandboken Material (utgåva 2) från 1994 ska revideras. Finansiering från Cementa och Svensk Betong är klar och besked väntas från SBUF. Medfinansiärer kommer att sökas via Betongföreningens kanaler, vilket bland annat är anledningen till att vi nu marknadsför projektet via media samt ett informationsseminarium på CBI Betonginstitutet den 14 februari kl 17.00. Som medfinansiär har man möjlighet att följa arbetet, komma med förslag och ge synpunkter på vilka kapitel som ska revideras.
Program
(tider, förutom starttid, är ungefärliga)
| 17.00 | Enklare förtäring och mingel (kall tallrik och dryck) |
| 17.30 | Projektledaren för projektet hälsar välkommen och berättar om syftet med seminariet Richard McCarthy, Betongföreningen |
| 17.35 | Kunskap driver utvecklingen av betongbyggandet! Mats Öberg, NCC |
| 18.00 | Betongteknikens utveckling sett ur ett materialperspektiv Mats Emborg, Betongindustri |
| 18.30 | Paus med kaffe |
| 18.45 | Projektets styrgrupp beskriver projektet – diskussion och synpunkter |
| 19.30 | Avslutning |
| Tid: | Torsdag 14 febr kl 17.00 |
| Plats: | CBI Betonginstitutet, Drottning Kristinas väg 26, Stockholm se karta |
| Kostnad: | Kostnadsfritt för alla! |
Bakgrund, upplägg och tidplan
Betonghandboken Materials senaste version, utgåva 2, kom 1994. Sedan dess har betongtekniken utvecklats, exempelvis med självkompakterande betong. Handboken används flitigt som kurslitteratur och som uppslagsbok för alla som arbetar med betong. De två första utgåvorna av handboken har kommit att utgöra en viktig referenslitteratur för yrkesverksamma ingenjörer och ett värdefullt redskap för utbildare. Det har varit naturligt att sträcka sig till bokhyllan och ta fram handboken när man som konstruktör eller arbetsledare ställts inför ett betongtekniskt problem som man inte omedelbart funnit lösningen på. Betonghandböckerna har varit unika internationellt sett genom sin omfattning och höga nivå. Kvaliteten har säkerställts genom att texterna försetts med omfattande källhänvisningar till forskningsartiklar och undersökningar. Med tiden har användningen minskat eftersom utvecklingen gjort handböckerna delvis inaktuella. Nya generationer av ingenjörer har tappat ett viktigt redskap och utbildare har fått producera egna avsnitt med risk för bristande helhetssyn och samordning.
Tanken är att handboken ska revideras löpande under sex års tid, med ca sex kapitel per år. I arbetet kommer skribenter och granskare att utses som är experter inom sina fält, med väl utvecklade kontaktnät inom sina områden inom både forskning och industri. Varje nyreviderat kapitel ska ges ut i tryckt och digital form, vilket gör att vi förväntar oss en ökad användning. Vi tror också på nya målgrupper, exempelvis gymnasie- och eftergymnasiala skolor. När hälften av alla kapitel är klara görs en nytryckning med de nya kapitlen. När alla kapitel reviderats trycks hela handboken på nytt som utgåva 3. Revideringen kommer att innebära att all den nyaste och viktigaste kunskapen om materialet betong kommer att finnas samlad, även sökbar i digital form.
Finns idag i betonghandboken något om korrosion, korrosionsskydd, undersökningsmetoder, värdering och riskbedömning av korrosion i atmosfärisk och /eller undervattensdel av konstruktion, nyproduktion och reparation
med tillämpning av elektrokemiskt korrosionsskydd typ katodiskt skydd ? Jag kan konstatera att svensk betongindustri effektivt har tagit bort detta från agendan till skillnad från en hel del andra länder där detta tillämpas som komplement eller alternativ som värderas både tekniskt, praktiskt och ekonomiskt. Vi har allt sedan
Odd Gjörv i Norge började intressera sig för denna teknik och detta efterhand både i EU och Nordamerika utvecklades till praktisk och etablerad teknik byggt upp ett stort vetande som integrerats i EU och NACE standarder som idag kan användas praktiskt för att förlänga och förbättra hållbarheten i betongkonstruktioner. Man kan dock konstatera att i Sverige verkar man inte intresserad av att denna teknologi finns med på kartan. Man får förmoda att olika ekonomiska intressen styr utvecklingen och inte önskar något som stör eller kan komplicera kalkylerna. Sverige framstår därmed som ett teknologiskt u-land som inte vill tillämpa den teknologi som bevisligen fungerar bra både tekniskt och ekonomiskt i andra länder. Mvh Leif Berthagen, ACCEDE Corrosion Engineering, delegat i CEN/WG8, EFC WP Marine Corrosion och WP Betong,
och under många år expert/rådgivare till Vägverken i de Nordiska länderna ang. korrosion och katodiskt skydd.
samt en gång i tiden författare till det första avsnittet om detta i betonghandboken, Vägverkets Bro88 mm
Hej Leif,
Tack för ditt inlägg. Katodiskt skydd behandlas i Betonghandbok Arbetsutförande, som eventuellt kommer att stå på tur för revidering. Jag kommer dock att ta din fråga vidare och undersöka detta närmare. Richard McCarthy, VD
Hej igen,
Har nu mer information att delge. Katodiskt skydd (olika tekniker) kommer att beskrivas i nya handboken ”Betongreparationer” som tas fram av Rebet -Nätverket för betongreparationer. Under våren kommer den att publiceras i digital form på http://www.betongreparation.se.
Hälsningar
Richard McCarthy, VD